Var tredje lärare har slutat

Bassen Jerbi är rektor på Östbergaskolan där två av tre lärare slutat under de två åren.Foto: Oliver Lindkvist

Ny termin och ett nytt ansikte vid katedern – igen.

Så ser det ut för många barn efter sommarlovet. Men exakt hur ofta Stockholms lärare byter skola har varit okänt för staden – tills nu.

Mitt i har tagit fram unika siffror över det vi kallar lärar­rotationen i Stockholms kommunala grundskolor genom att jämföra personallistor över alla anställda lärare under mars 2014 respektive mars 2016.

Resultatet? En tredjedel av alla lärare har under de två åren lämnat sin arbetsplats. Högst på listan ligger Östbergaskolan i södra Stockholm där nästan två tredjedelar har slutat.

– Det här är ett tufft område socioekonomiskt, vilket kan vara tufft för en del pedagoger. En del kanske jobbar här ett år eller två, sedan söker de sig vidare, säger skolans rektor Bassem Jerbi som menar att skolan både har haft svårt att locka till sig lärare och att hålla dem kvar.

<div style=”padding:8px 0;font-family:Arial!important;font-size:13px!important;line-height:15px!important;text-align:center;border-top:1px solid #dadada;margin:0 30px”><br><a style=”color:#989898!important;text-decoration:none!important;” href=”http://charts.infogr.am/bar-chart?utm_source=embed_bottom&utm_medium=seo&utm_campaign=bar_chart” target=”_blank”>Create bar charts</a></div>

En skola med hög läraromsättning är Klastorpsskolan på Kungsholmen. På skolenheten, som också omfattar Essingeskolan, har 45 procent av lärarna slutat. Hela skolledningen är också ny för hösten. Christian Tamker var ordförande för föräldraföreningen till i somras då hans dotter bytte skola.

Dottern hade åtta olika lärare under de sju år hon gick på skolan, berättar han.

– Jag tycker att hon formulerade det bra när hon sa ”åh nej, nu måste vi lära oss en lärare till”. Varje lärare har sin egen stil och även om det är kompetenta personer blir det jobbigt för eleverna att byta hela tiden, säger han.

Astrid Gadman, chef för personalavdelningen på utbildningsförvaltningen, menar att rörlighet behövs och att det snarare är omvärlden och föräldrarna som blir upprörda när lärare slutar.

– Jag skulle vara mer bekymrad över en verksamhet där det inte finns rörlighet alls. Vårt kärnuppdrag är att eleverna ska nå sina resultat. I takt med att det ställs nya krav behövs nya medarbetare. Sedan finns det naturligtvis tillfällen där rörligheten blir för stor, säger hon.

Orsakerna till att lärare byter skolor varierar, enligt Astrid Gadman. En faktor är lönen. I dagens lärarbrist är skolbyte ett sätt att löneförhandla. Det kan också handla om en ny rektor med nya mål och krav. Konkurrensen med andra kommuner och friskolor är också hård..

Skolborgarrådet Olle Burell (S) håller med om att lönerna – framförallt för dem som jobbat ett tag och halkat efter – kan ligga bakom i många fall.

– Lärarlönerna måste upp. Byter man skola ska det var av en positiv anledning, inte för att man inte får upp sin lön eller att det finns problem.

Flera rektorer som Mitt i har talat med vittnar om att det är svårt för särskilt ­ytterstadsskolor att hitta lärare när många slutar. Olle Burell instämmer.

– Mitt mål är att de lärare som söker sig till skolor med tuffa utmaningar ska bli belönade och få bra utvecklingsmöjligheter. Det ska finnas alternativ till att byta skola som exempelvis ökad kontakt med forskning eller möjlighet att plugga vidare.

Pernilla Fagerström

Karl Martinsson